Att andas genom stormen


Just nu är det blåsigt. Både bokstavligt och bildligt faktiskt. Ute vräker omättliga mängder blötsnö ner över oss på längden men mest bredden. Stormvindarna slog upp mitt sovrumsfönster på morgonen och släppte in eländet över halva golvet.

Men det känns också ostadigt i livet just nu. Precis som för så många andra har inflationen och ett osäkert ekonomiskt läge ruskat om tillvaron. När räntorna höjs varannan dag och elpriset löper amok är vi många som sover dåligt om natten. Sällan har vargtimmen varit så ångestladdad som under dessa vintermånader. Att människor håller i pengarna istället för att handla handstickade kuddar och tröjor är förståeligt. Speciellt när det som nu gör ont att handla det mest basala som smör, bröd och mjölk.

Att förlora jobbet från en dag till en annan

Men att dessutom förlora samtliga skrivuppdrag i ett svep kändes. Jag fick heller ingen förvarning. Efter att ha jobbat heltid i några månader med att mata text åt en kund så var uppdragen abrupt slut från en dag till en annan. Det fanns helt enkelt inga fler. Och från andra byråer jag skrivit åt var beskedet detsamma; vi har inga jobb. Den ekonomiska situationen slår undan benen på många. 
Skrivajpg
Tomt i arbetsboken..

Hitta lusten när det är tungt

Ibland säger man att man ramlar ned i mörkret. Men jag känner det mer som att mörkret, hopplösheten, desperationen och vanmakten ramlar över mig. Bäddar in mig i ett täcke som är samtidigt kvävande och tröstande. Att inte hoppas, att vänta sig det värsta är lättare än motsatsen. Men du får inte ge dig hän åt det nattsvarta. Du måste slåss. För den som aldrig känt av det skrämmande tomma djup som av ett svart hål som en depression eller ångest är kan det låta enkelt. Jag vet att det är precis allt annat än det. Men jag vet också att utan kamp kommer du inte upp igen.

Så hitta lusten där du kan. Fortsätt andas in. Andas ut. Oavsett om du tröstas av tanken på att allt har en mening eller att inget har en mening så lägg märke till ljuset där det råkar vara. Och fortsätt.


Sluta inte

Så vad gör du som frilansare när du inte har jobb? När varje dag är en till som du inte kan fakturera för? Det har jag inget svar på annat än sluta inte. Fortsätt. Kanske är det så att tiden du lägger nu är en grund för något bättre, större, roligare? När du tvingas tänka nytt och vända ut och in på dig själv och dina tankar, erfarenheter, önskningar och kunskaper kan du hitta en ny väg framåt du aldrig hade funnit utan krisen.

Själv så skickade jag in en spontanansökan till en kommunikationsbyrå som gav ett härligt och stimulerande möte som faktiskt kan ha kickat igång något riktigt bra. Och idag hade jag ett varmt och fint samtal med någon vars kreativitet och konstnärlighet inspirerar och berör mig och så många andra. Förhoppningsvis kan våra första små tankar om samarbete växa och bli sådär fantastiskt superskönt som vi båda vill att det ska bli.


Selfie isen finvderjpg
Efter snöstorm kommer solsken? Att gå hem över isen efter ett möte med roliga människor är ljus att späda ut mörkret med.


Tillsammans är hela grejen

Så vad vill jag säga med det här inlägget? Kanske ingenting. Eller massor. Om du känner dig överhopad med förtvivlan just nu så är du i allafall inte ensam. Och försök att connecta med människor även när du bara vill vara ifred. Det må vara slitet och slirigt men det är i mötet med andra som stora saker sker. Och skulle det vara så att du inte har någon att prata med; skriv till mig. Vi kan vånda oss tillsammans.